Ve och fasa!
Inför förra helgens biltur på en sisådär 30 mil, drygt, kom jag på att jag inte hade något projekt på gång som lämpar sig för bilstickning! Huvva! Måste genast åtgärdas!
Strumpstickor går bort. Herregud. Tänk vilka obehagliga konsekvenser det skulle bli vid en eventuell olycka! Ja, jag är nog lite skadad av förra sommarens upplevelser. Men också lite klokare, hoppas jag.
Det får inte vara för avancerat, för då är det lätt hänt att jag blir åksjuk. Otrevliga konsekvenser även där. Om än mindre otrevliga än föregående exempel.
Jag plockade med mig ett nystan blått, ett nystan vitt (Safran) och en rundsticka nr 3 så att jag kunde börja på ett projekt som fram till nu bara funnits i mitt huvud. Tänker mig en kofta till lillprins W. Han behöver en ny, det vet jag bestämt. Han växer så det knakar.
Så här ser det ut än så länge. Vi får se hur många gånger jag tänker om innan det är färdigt. Hittills har jag tänkt om EN gång. Jag hade lite otur när jag tänkte första gången. Lite otur, bara.
Så, vad tror du syster? Funkar färgerna?
Och nej! Jag stickar inte när jag kör.
I´ll be back!
3 Comments
Åh, vad spännande att se vad det ska bli 🙂 färgerna blir perfekta!
Tänkte nog att du skulle gilla färgerna. Hör nog av mig om några mått, så att den blir rätt storlek 🙂
Kram! och krama prinsen också från mig.
[…] fundera ut ytterligare en lösning på halsringingsproblemet. Under tiden sysselsätter jag mig med koftan jag gör till prins W. Och så tittar jag till pyttekoftan ibland för att se om den ser likadan ut. Det gör den. Så […]