Sådärja! Då var andra paret vildsockar klara. Det här paret är till Elsa. Om hon vill ha dem.
Vi var inom som hastigast i fredags och visade vad som var på gång, men hon var måttligt imponerad. Eller så var det tvspelet som drog. Jag tror på det senare. Eller hoppas är kanske rätt ord.
Nu är iallafall mina 2,5-stickor lediga igen. Det är efterlängtat. För nu ska jag börja på mitt andra par TAIF-vantar. Denna gången i herrstorlek. Till ordförande i TAIF. Snacka om att jag är stolt!
Den fullständiga historien lovar jag att återkomma till. Försök hindra mig!
Nu måste jag röja bordet så att maken kan servera lite mat och ett glas vin. Det är ett hårt liv…
Å, förresten! Det är snart påsk! Jag måste komma ihåg att plocka fram mina påskhattar! Minns ni dem? Om ni inte gjort såna innan så prova. Jag tycker de är jättefina att ha i påskriset.
Over and out!
2 Comments
[…] blev ett par barnsockar i resterna från Elsas och Elias vilda sockar. Alltid något. För det kliar ständigt i stickorna. Eller fingrarna. Eller […]
[…] var ett tag sedan jag gjorde de här. Hittade ett par stumpar med djungelgarn som var kvar sedan vildsockarna i våras. Jag fick någon slags restgarnsdille och kompletterade med lite vitt Fabel, och japp, […]