Monthly Archives:

oktober 2017

Stickat

Om Leftie, mamelucker och upprörda känslor

25 oktober, 2017

Sjal Leftie

Jag blev lite upprörd häromdagen. Tvärförbannad rent av! Man gör inte så!  När man är stor och stark måste man vara snäll!

Jag pratar naturligtvis om det stora garnföretaget som gång på gång snor andra designers mönsteridéer och ger ut som sina egna. Om någon skulle drista sig att kommentera på deras sida och ifrågasätta dem blir inlägget raskt raderat och man hindras från att skriva mer. Fult gjort! Riktigt fult!

För något år sedan publicerade företaget en kopia av Martina Behms sjal Leftie och fick skäll för det. Tror ni att de lärde sig något? Nä, inte alls. Häromdagen uppdagades det att de snott Majas Manufakturs mönster på mamelucker och publicerat som sitt eget. Jag blir så arg! Naturligtvis kan det slumpa sig så att mer än en designer får samma eller liknande idé och publicerar snarlika mönster. Sånt händer. Men just det här företaget gör så gång på gång! När de snodde Leftie så köpte jag originalmönstret på ren trots och nu har jag god lust att hoppa på mameluckupproret och sticka ett par. Ett varmt underrede är ju aldrig fel. Naturligtvis kommer jag att använda Majas mönster i så fall. Och nej,jag kommer inte att nämna företagets namn. Inte pga. omsorg om dem utan snarare för att jag inte vill ge dem någon publicitet alls. Ni vet säkert redan vilket företag det handlar om.

På bilderna syns min Leftie som jag stickade i somras när jag plötsligt kom på vad jag skulle använda ett av mina självrandande nystan till. Enkel stickning som passade bra i bilen eller på tåget till jobbet och mönstret är som vanligt väldigt välskrivet. Dock valde jag att använda German short rows istället för den varianten av förkortade varv som mönstret angav för bladen. Den blev ganska stor eftersom jag valde att sticka tills det röda nystanet tog slut. Det blir troligen någon till av Martina Behms skapelser framöver för jag råkade i vanlig ordning köpa mer än Leftiemönstret när jag var igång. Det var ju ”många för mindre”, alltså rabatt om man köpte mer än ett. Passande garn har jag säkert. Minst tre nystan bångtyrigt självrandande garn ligger i sockgarnslådan för tillfället, så det blir inget problem.

Jag tvingade mig förresten ut ur min negativa spiral slutet av förra veckan, så nu är jag hyfsat nöjd med det jag stickar igen. Hur gjorde jag då? Jag gömde helt enkelt alla bråkiga pågående projekt i min stora projektlåda. Det som inte syns finns inte. Sen drog jag fram lite grått och vitt tvåtrådigt ullgarn, passande strumpstickor och mönstret till vanten Lysa av Kammebornia. Detta tillsammans med de grå raggisarna packade jag ner i en kasse och tog med mig på tågresan norrut i torsdags morse. Tidigt. Jättetidigt! Eftersom grått och vitt alltid funkar och Lysa är en fantastisk vante så flyger de fullkomligen av stickorna. Nästan en vante blev klar under tågresan fram och tillbaka och nu är vante två upplagd. Raggisarna åker fram och tillbaka till jobbet varje dag och är nog klara de också snart. Sen väntar nya idéer på att förverkligas.

När jag ändå var i Uppsala så passade jag på att besöka Yll & Tyll för att klappa garn. Fyra nystan bomullsgarn till ett hemligt projekt inköptes och bra många fler än så klappades ömt under besöket. Klappa garn, gosa hund och krama son är mina huvudsysslor när jag besöker Uppsala, tror jag. Mysiga alla tre.

Minns ni Tux? Hon har flyttat till sitt nya hem idag. Den nye ägaren sa att han såg fram emot att ha någon att prata med framför sin dator. Jag hoppas de kommer bra överens.

Så, slutligen fakta om Leftie:

Garn: Det gråa är en ullblandning som påstår sig innehålla några procent cashmere. Jag vet inte om jag tror på det. Det är köpt från Turkiet för flera år sen. Det röda är Drops Fabel.
Stickor: 3,5 mm Knit Pro rundsticka.
Mönster: Leftie av Martina Behm.  Välskrivet och lätt att följa, precis som det brukar vara när det kommer från Martina Behm.

Sjal Leftie

Stickat

Hur kallt är det?

19 oktober, 2017

vantar

Plötsligt hände det. Jag har varit sugen på att sticka de här vantarna ganska länge, men annat har kommit emellan.

Detta blev min semesterstickning. Ni vet, den som jag for omkring och plockade ihop material till bara någon timme innan vi skulle åka till Santorini. Vårt resesällskap tyckte nog det var ett lite underligt beteende, och det kan jag hålla med om. Vem sjutton väntar till sista minuten med att plocka ihop sin semesterstickning? Såna här viktiga saker ska man ha färdigpackat långt i förväg. Och helst ett par reservprojekt också, eller hur! Det har jag också i vanliga fall, men denna gången gick det sådär.

Valet av projekt kan man också fundera över. Varför stickar jag ullvantar i 30 graders värme? Och varför valde jag just detta mönstret? Tja, jag behövde ett projekt som passade till mina 2,5 mm strumpstickor i trä som är lätta att få igenom säkerhetskontrollen. Det kunde alltså bli sockar eller vantar, och vantar är roligare. Så, jag stickar ullvantar i 30 graders värme för att jag vill, och jag valde detta mönstret av samma anledning. Men håll med om att färgerna passade fint på en resa till Grekland, vit och ljusblå, helt perfekt ju! Detta var dock helt slumpmässigt. Det ljust gråblå (inte lila som det kan se ut som på bilden) är rester från Sirikoftan som låg framme och det vita garnet snodde jag från koftan jag håller på med nu.

Det blev inte så rysligt mycket stickat på semestern, men tre fjärdedelar av en vante blev det och det är inte illa alls. Resten gjorde jag klart när jag kom hem. Mönstret är välskrivet och jättekul att sticka.Vi får väl se om någon sätter kaffet i vrångstrupen över texten på dem. Nu sitter jag och grunnar på vilka vantar jag ska sticka nu. Kanske ett par Lysa till?

Jag kommer inte riktigt någonvart i mitt stickande för tillfället. Jag lägger upp, stickar lite, blir missnöjd. Lägger upp nytt, stickar lite, blir missnöjd, osv. I all oändlighet, känns det som. Ok, kanske jag överdriver lite, men motigt är det. Så nu har jag dragit fram ett tjockt sockgarn ur gömmorna och stickar på ett par gråvitmelerade raggisar med vita muddar. De är jag nöjd med. Än så länge. Eller blir de lite för stora kanske? Äh, det finns säkert någon med stora fötter som kan ha dem. Jag fortsätter! Någon gång måste jag bryta den negativa spiralen.

Men visst får jag lägga upp ett par vantar också? Jag ska ju åka tåg en massa timmar och då räcker säkert inte raggisarna. Eller tänk om jag tröttar på dem. Vad ska jag då göra på tåget? Jepp. Nu har jag bestämt mig. Ett par vantar måste jag ha med också. Men vilka färger? Det blir ett svanhopp rakt ner i garnlagret. Genast.

Fakta om vantarna

Garn: Jag har använt Kampes tvåtrådiga och tvåtrådigt ullgarn från Klippans yllefabrik
Stickor: 2,50 mm strumpstickor i trä.
Mönster: How cold is it? av Drunk Girl Design

 

Stickat

En molntuss i äppelträdet

11 oktober, 2017

Wolkig cowl

Titta! Det sitter en molntuss i vårt äppelträd!

Ja, jag vet ju att det inte är en molntuss. På riktigt. Men ändå. Den är vit och fluffig och mjuk, precis som moln är, och så heter designen Wolkig dessutom. Wolkig som i molnig. Ja, du ser!

Detta har varit min åkabilstickning och åkatågstickning, ja till och med stickcaféstickning i sommar. Kort sagt har jag stickat på denna när jag behövt ett projekt som inte kräver så mycket tankemöda, för detta är verkligen ett enkelt mönster. Det ser kanske inte så ut vid första anblicken, men man lär sig fort de få rader som gör mönsterrepetitionen. Välj bara ut ett relativt tunt garn (light fingering), mjukt får det också gärna vara, och sätt igång. Mönstret är till och med gratis! Jag länkar till det längst ner i texten som vanligt.

Jag vet inte riktigt vad det är för kvalité på garnet. När jag beställde det för längesen stod det att det skulle vara cashmere. Det är jag tveksam till, men man vet aldrig. Någon liten gnutta är det kanske. Eller inte. Egentligen kvittar det för mjukt som cashmere är det åtminstone.

De senaste veckorna har varit helt galna. Det känns som att jag aldrig varit hemma. Inte tillräckligt åtminstone. Men några maskor varje dag har det ändå blivit. Nu har det lugnat ner sig en aning så att jag fått lite inspiration att skriva, men nästa vecka drar det igång igen. Jobb, yoga, frisörsbesök och sen en tur till Stockholm och Uppsala. DET ser jag fram emot. Väldigt mycket. Kanske blir det ett besök på Yll & Tyll denna gången. Inte för att jag planerar att köpa något speciellt, men man vet aldrig.

Utöver detta då? Något mer måste jag väl ha gjort i sommar? Jodå. Jag har flera klara projekt. Trådarna är fästa och de är tvättade och blockade. Och numera även fotograferade. Det kommer mera, med andra ord. Jag lovar! En sjal, ett par vantar, en cowl (till) och två mössor är klara. Ett par vantar och ett par strumpor på gång. Jag inser plötsligt att jag nog hunnit sticka mer än jag trodde. Man ska inte förakta de korta stickstunderna.

På stickorna sitter också min kofta som jag började på i somras. Det gick hyfsat fort i början, men nu funderar jag allvarligt på om man möjligen kan ha en trekvartsärm och en kort ärm på en yllekofta. Vad säger ni? Jaså inte? Nähä? Suck. Då får jag väl fortsätta då. Det blev några centimeter stickat på stickcaféet i lördags, men många var det inte. Sockarna var roligare, och att fästa trådar.

Fakta om molntussen;

Mönster: Wolkig av Martina Behm (ni vet hon med Leftie-sjalen)
Stickor:  Jag vill minnas att jag använde 4 mm Knit Pro rundstickor
Garn: Ingen aning om vad det är för garn. Väldigt mjukt och fluffigt garn i Light Fingering-tjocklek

 

Wolkig cowl