Nu har de här sockparen flyttat hemifrån. Eller, egentligen har de flyttat hem. Hem till fötterna de är gjorda för. Det värmer alltid extra i hjärtat när man får så här fina bildbevis på att det man stickat in tonvis med kärlek i verkligen används. Att jag dessutom fick ett fint, pärlat armband av de små rosa fötterna till vänster värmer extra.
I övrigt då? Jag har varit hemma över en vecka efter mitt Norrlandsäventyr, så jag borde ha kunnat lägga in något här tidigare. Kan man tycka. Och bara så ni vet, Norrlandsäventyr innebär i detta fallet INTE en tripp till Småland. Jag var verkligen i Norrland, i Piteå, och fick hälsa på den riktiga vintern. Ni vet, strålande sol från klarblå himmel, gnistrande snö, vita vintervägar, många minusgrader, sparkåkning på isen, disktrasestora snöflingor (dock inte samtidigt som den strålande solen från klarblå himmel som ni förstår).
Självklart hade jag ett stickprojekt med mig. Tänkte att jag nog skulle sticka en del på tågresan till Stockholm och hem igen, men nixpix. På uppvägen hade jag sällskap så vi pladdrade på, och på hemvägen fungerade inte det där som kompenserar i kurvorna på X2000, så jag blev åksjuk. Nå, lite hann jag med, men inte som jag trodde. Fast jag borde lärt mig. Det har varit så varenda gång jag åker iväg. Det blir inte så mycket stickat som jag tror. Återkommer om detta.
Info om sockarna ovan har jag lagt ut innan. Länkar till de inläggen här;
No Comments