All Posts By

Mors lilla ylle

Stickat

Sockarna har flyttat

9 mars, 2016

 sockar

Nu har de här sockparen flyttat hemifrån. Eller, egentligen har de flyttat hem. Hem till fötterna de är gjorda för. Det värmer alltid extra i hjärtat när man får så här fina bildbevis på att det man stickat in tonvis med kärlek i verkligen används. Att jag dessutom fick ett fint, pärlat armband av de små rosa fötterna till vänster värmer extra.

I övrigt då? Jag har varit hemma över en vecka efter mitt Norrlandsäventyr, så jag borde ha kunnat lägga in något här tidigare. Kan man tycka. Och bara så ni vet, Norrlandsäventyr innebär i detta fallet INTE en tripp till Småland. Jag var verkligen i Norrland, i Piteå, och fick hälsa på den riktiga vintern. Ni vet, strålande sol från klarblå himmel, gnistrande snö, vita vintervägar, många minusgrader, sparkåkning på isen, disktrasestora snöflingor (dock inte samtidigt som den strålande solen från klarblå himmel som ni förstår).

Självklart hade jag ett stickprojekt med mig. Tänkte att jag nog skulle sticka en del på tågresan till Stockholm och hem igen, men nixpix. På uppvägen hade jag sällskap så vi pladdrade på, och på hemvägen fungerade inte det där som kompenserar i kurvorna på X2000, så jag blev åksjuk. Nå, lite hann jag med, men inte som jag trodde. Fast jag borde lärt mig. Det har varit så varenda gång jag åker iväg. Det blir inte så mycket stickat som jag tror. Återkommer om detta.

Info om sockarna ovan har jag lagt ut innan. Länkar till de inläggen här;

Små rosa sockar

Tigerfötterna

Stora rosa sockar

Pite -sockar-2

Stickat

Alltidvante, lite mer än mudden

25 februari, 2016

Alltidvantar

Ljuset blev lite konstigt på det här fotot, men det är som det är.  Lite längre har jag kommit på Alltidvantarna i alla fall. Det blev rätt ok med färgerna även när jag stickar själva handen. Kanske är handens färger i klaraste laget om jag jämför med mudden. Jag har inte helt bestämt mig. Något jag har bestämt mig för är att jag inte kommer att riva upp dem. De blir så här. Punkt.

Vet dock inte om jag gillar att sticka med tre färger på samma varv. Åtminstone inte när färgerna måste snos om varandra på baksidan hela tiden som det blir här. Som tur är blir det bara så under ett varv på varje blå fyrkant, alla andra varv är bara tvåfärgade. Helt ok, med andra ord. Och helt avskräckt från vantar med fler färger blir jag inte heller. Jag kan gott tänka mig att prova fler gånger. Kanske hittar jag ett mönster där hoppen inte är så långa, så jag kan få bättre flyt i stickningen. Hoppas kan man ju.

Nu blir det inget mer förrän jag är tillbaka från min Stockholm-Piteå-Uppsala-hemigen-tripp. Ska vi gissa att garnförrådet utökats något då? Jag menar, Yll&Tyll ligger ju i Uppsala. Det kan jag inte missa, eller hur!

En repris av fakta för vantarna får det bli;

Mönster; Från boken Sticka sjalar, halsdukar och lite till av Erica Åberg.
Garn;  tvåtrådigt ullgarn från Klippans Yllefabrik
Stickor; 2,25 och 2,75 mm strumpstickor

Stickat

Sjöfnsockar

22 februari, 2016

Sjofn

Jag kunde inte låta bli. Igen. Jag vet ju att jag har väldigt svårt att motstå garn som hojtar på mig. Så är det bara. Men i detta fallet var det faktiskt mönstret som hojtade. Garnlagret vändes ut och in igen på jakt efter ett alldeles lagom tjockt garn till detta. Det kunde heller inte vara alltför melerat eller självrandande, för då hade inte mönstret kommit till sin rätt.

Till sist kom jag på att jag innan jul råkade klicka hem några härvor Colinette Jitterbug på rea, bl.a. denna härliga röda färgen. Och tänka sig, det var alldeles lagom tjockt. Perfekt! Nu har jag ett projekt att ha med mig på min Sverigerunda. Eftersom jag ska flyga en del av sträckan behövde jag ett projekt där jag kan använda mina trästickor. De brukar inte gilla sylvassa metallstickor i säkerhetskontrollen. Hoppas bara dessa går igenom kontrollen denna gången också. Garnet är urhärligt att sticka med. Mjukt och spänstigt, precis som det ska vara. Egentligen har jag en känsla av att det inte är det allra mest hållbara sockgarnet eftersom det är 100% merinoull, men ni ser ju. Det går inte att motstå! I värsta fall får jag väl sitta still och bara vara vacker om fötterna när jag använder dem. Det kan jag leva med.

Lite fakta då;

Garn: Colinette Jitterbug i färgen Vatican Pie
Stickor; 2,5 mm Knit Pro trästickor
Mönster;  Sjöfn sockar, av Vicke Vira/Mia Dehmer. (ett väldigt välskrivet mönster, där har jag en del att lära)

Stickat

Alltidvantar, eller iallafall en alltidmudd

17 februari, 2016

Alltidmudd

Mitt infall att sprida ut allt mitt vantgarn över matrumsbordet mynnade ut i det här. Mudden till de här vantarna har lite fair isle-stuk, tycker jag, och då vill jag att färgerna ska gå ihop så där precis lagom mycket som det gör i fair isle-stickning.  Detta var vad jag kom fram till efter att ha provat sätta ihop de flesta färgkombinationer som var möjliga. Eller, nä. Det gjorde jag nog inte. Men jag provade väldigt många.

Jag tycker mudden blev rätt bra, men det återstår ju att se hur det  blir sen när jag fortsätter upp på själva handen. Har också insett att det kommer att innebära stickning med tre färger på ett varv. Det har jag ingen större erfarenhet av, men det löser väl sig. Om man inte provar vet man ju inte om man kan.

Jag har också konstaterat att ärmarna till Willes kofta inte funkar den här gången heller. Häromkvällen var jag färdig att slänga hela skiten i soptunnan, men det vore ju snudd på missbruk av garn så jag besinnade mig. Hela projektet har sen legat på bordet och skämts några dagar, och det har det gjort så bra att jag nog kommer att ge det en sista chans. Det lutar åt att jag river upp lite av fram- och bakstycket och gör raglanärm istället. Ungefär som jag gjorde på hans fårkofta för länge sen. Funkar inte det så river jag upp alltihop. Garnet går kanske att återanvända till något. Pompoms eller nåt.

Lite fakta om vantarna då;

Mönster; Från boken Sticka sjalar, halsdukar och lite till av Erica Åberg.
Garn;  tvåtrådigt ullgarn från Klippans Yllefabrik
Stickor; 2,25 och 2,75 mm strumpstickor

Stickat

Halsvärmare till Syster yster

13 februari, 2016

Halsvarmare-Pearl

Hjälp! Vill ha! skrev Syster Yster till mig för ett tag sen. Hon hade sett en bild på en vit halskrage i garn med pärlor på och kärat ner sig totalt. Och vad gör man inte för en syster? Mönstret fanns länkat till bilden så det var plättlätt att göra henne till viljes. Garnet fanns dessutom att få tag på i närheten.

Det tog en kväll att sticka. Snabbt arbete med andra ord. Lite blockning på det och så sy ihop den sen.  Superlätt projekt trots att pärlorna stökade till det lite. Det blir inte riktigt något flyt när de där bromsklossarna dyker upp med jämna mellanrum, men det var inga större problem.

Ska försöka lämna den till henne i helgen. Den kan ju vara bra att ha nu när det kom snö igen.

Återkommer snart med bild på vantarna jag påbörjat. Är jättenöjd med mudden, men vi får se hur det blir när jag kommit en bit på handen.

Fakta om halsvärmaren då;

Garn: Svarta Fårets Pearl
Stickor: 8 mm
Mönster: Från Svarta Fårets blogg, Halsvärmare med pärlor

Stickat

Små rosa restsockar och den stora tomheten

10 februari, 2016

Reststrumpor

Tjoho!

Nu är även 4-åringens sockar klara. De blev ganska lika de rosa trasselsockarna jag visade häromdagen, men på de här gjorde jag en liten volang längst upp innan resåren. Det blev rätt fint tycker jag nog. Fotot är taget i helgen och då var de helt uppenbart inte klara, med ni får hålla tillgodo med det. Det är inte tillräckligt med dagsljus kvar när jag kommer från jobbet. Men snart så!

Direkt när sista tråden är fäst och avklippt infinner sig den stora tomheten. Igen. Det ÄR så konstigt! Under hela tiden jag stickar på ett projekt så går tankarna åt alla håll. Vilka projekt jag skulle vilja påbörja, färgkombinationer, garn jag vill köpa. (nä, jag inser att jag inte behöver mer garn) Men när allt är klart är det ändå helt tomt. Kanske är det så det ska vara, så att hjärnan, eller själen, eller kreativiteten får vila. Inte vet jag.

Igår hände detta igen. Jag var helt på det klara med att jag vill sätta igång med ett par flerfärgsstickade vantar igen, så allt mitt vantgarn låg helt plötsligt på matrumsbordet. Olika färgkombinationer testades, förkastades, testades igen och till sist fick jag ihop något jag kunde tänka mig att börja sticka. Nu återstår att se hur det blir uppstickat. Det finns alltså risk att allt garn åker fram en gång till.

Dessutom är jag grymt sugen på att prova ett par av Vicke Vira Yarns sockmönster, Sjöfn. Bara namnet är ju helt underbart och det är sockarna också. MEN! Vad sjutton ska jag ha för garn till det? Tror faktiskt inte jag har något i rätt grovlek. Faktiskt. Det är helt sant. Tror jag. Jag ska vända uppåner på min garnlåda och inventera. Enfärgat eller svagt melerat kan det få vara. Inte randigt, då tror jag att allt det vackra försvinner.

Nu ska jag sätta mig med vantgarnet och provsticka lite. Bild kommer om jag inte repar upp det direkt.

Fakta om garn och annat när det gäller 4-åringens strumpor hittar du här. 

 

Stickat

Rosa sockarna är färdigtrasslade

7 februari, 2016

Cissistrumpor

Färdiga! Trots att jag hade lite otur när jag tänkte.  Herrejösses vad det har trasslat. Garnet alltså. Någon gång borde jag lära mig att det inte är säkert att det är tidbesparande att sticka båda sockarna/vantarna samtidigt. Från samma nystan. Det är ju som upplagt för trassel. Tanken denna gången var att jag skulle få två likadana strumpor och det blev det ju.

Nu är frågan om de passar.  Fotlängden ska vara ok. Det har vi mätt och kollat. Dock är jag orolig för att skaftet ska vara för trångt. Å andra sidan vet jag att det här garnet brukar töja sig lite, så jag hoppas det funkar.

Det blev lite garn över så jag har faktiskt börjat på ett par i mindre storlek, men i samma stil. Tänker att det kanske finns någon liten människa i samma familj som vill ha dem. Den stora frågan är ju då; Hur stora fötter har en 4-åring?

Och så lite fakta då;

Garn: Svarta Fårets raggsocksgarn
Stickor:  4 mm strumpstickor
Mönster:  Eget hittepå. Det kommer inte att bli något nedskrivet mönster av det här. Det finns redan snarlika till salu på Ravelry.

Nu hoppas jag att det inte dröjer alltför länge innan nästa inlägg. Jag har passat på att ta fler foton i helgen, så jag bör klara mig i veckan iallafall. Längtar tills det är fotoljust på kvällarna efter jobbet också. Snart är vi där

Stickat

Rosa sockar – när man har otur när man tänker

27 januari, 2016

Cissisockar

Så här blir det när jag har otur när jag tänker. Trassligt, alltså.

Skulle sticka ett par rosa sockar till en kär vän och känner för att sticka lite olika mönster på dem. För att de då ska bli likadana stickar jag dem parallellt. Från samma nystan. Med flera färger samtidigt. Ja ni fattar ju. Det blir trassel a la grande. Hela kvällen igår fick jag ägna åt att reda ut de nystan som inte för närvarande sitter fast i sockarna, men som ändå nästlats sig in i röran. Som synes återstår en del röra. Den lär inte bli uppredad förrän jag är klar med hälarna och kan ta av det mörkrosa garnet.

Åter till stickorna, alltså.

Färgerna är inte helt rättvisande på bilden. De olika rosa nyanserna passar bättre ihop i verkligheten. Jag lovar. Det blir lite fel på inomhusbilder, men är man inte på hemmaplan i dagsljus så får det bli så här ibland. De färdiga sockarna tänker jag fotografera utomhus. I dagsljus.

Lite fakta då

Garn: Svarta Fårets raggsocksgarn
Stickor:  4 mm strumpstickor
Mönster:  Eget hittepå. Det kommer inte att bli något nedskrivet mönster av det här. Det finns redan snarlika till salu på Ravelry.

Stickat

Filtade karamellvantar

24 januari, 2016

Filtade-vantar

Jag vågade till sist!

Jag stoppade mina monstervantar i tvättmaskinen tillsammans med en stor handduk, och körde sen ett program på 40 grader. Aningens nervös var jag, det ska jag erkänna, men det gick bra! De kunde fått filta ihop sig lite till, men eftersom kylan slog till precis lagom tills de var klara så klagar jag inte. Nu fick jag ju plats med ett par vantar inuti de här. Kanske kör jag dem några varv i tumlaren för att minska dem lite till. Eller inte. Jag har inte bestämt mig än.

Något jag HAR bestämt mig för är att göra fler par. Jag har inte mer Visjögarn, men väl annat tvåtrådigt ullgarn. I massor. Ja, ni minns kanske vår felkörning som resulterade i ett besök på Klippans yllefabrik? Jag är helt säker på att det garnet ska fungera till såna här vantar. Det är aaaaaningens tunnare än Visjö, men jag får prova mig fram.

Men först ska jag färdigställa Willes kofta. Hög tid att göra det nu, men antalet trådar att fästa avskräcker lite. Och sticka vidare på rosa raggisar till Cissi. Måste kolla fotstorlek bara, så de inte blir för små. Hemska tanke. Och blocka syrrans halsvärmare i pärlgarn. Kära nån, den hade jag faktiskt glömt. Bäst att göra det idag så jag kan sy ihop den sen. Alltid kul att göra en kär syster glad.

Fakta om vantarna har jag skrivit tidigare, men här kommer det igen. För säkerhets skull.

Garn: Visjö karamell
Stickor: strumpstickor 5
Mönster: Polka från Yll & Tyll

Stickat

Monstervantar

14 januari, 2016

Polka

Det syns inte på bilden, men de här vantarna är monsterstora! Jag menar riktigt stora! Jämför med strumpstickorna så syns det kanske. Men lugn bara. Det ska vara så. Det här paret ska jag försöka tova i tvättmaskinen. Eller frågan är om det inte egentligen heter valka. Det råder en viss osäkerhet om begreppen. Det står tova i mönstret så det kör vi på.

Jag har aldrig tovat något förr. Eller. Det är en sanning med modifikation. Jag har tovat, men aldrig medvetet. Det har hänt att ett ullplagg åkt in i maskinen på för hög värme, så det tovats till ett pytteplagg som står för sig själv. Det har det. Men skillnaden är väl att denna gången är det trevligt om jag kan använda dem efteråt. Både garn och mönster kommer från Yll & Tyll. Garmet är Visjö karamell och det var faktiskt precis så härligt som jag hört att det skulle vara.

Trots att det är ett väldigt enkelt mönster så har jag repat upp ett par gånger. Jag skyller det på att jag varit sjuk. Jodå, det kan jag visst göra. Som läget är just nu så återstår bara lite på ena tummen, och att fästa trådarna. Sen är det dags för sanningens minut. Jag har inte stickat många maskor denna veckan och jag börjar ärligt talat fundera på om det beror på att jag omedvetet försöker förhala själva tovningen.  Troligen är det så. Det och att jag har renskrivit mönstret till Veterinärsockarna och översatt dem till engelska. Skickar diagrammen med maken till jobbet för lite fix och trix imorgon. Kanske, möjligen, eventuellt kan det läggas upp på Ravelry i helgen.

Lite info om vantarna kan jag förse er med under tiden.

Garn: Visjö karamell
Stickor: strumpstickor 5
Mönster: Polka från Yll & Tyll