Egna mönster Stickat

Sommarstickat á la Yllet

13 augusti, 2021

Sanda

Hur har du haft det med stickandet i sommar? Har sommartopparna dansat av stickorna? Jag har haft det så oerhört motigt, och lusten att sticka har lyst med sin frånvaro.

Vid det här laget är jag i och för sig ganska luttrad. Jag vet att sticklusten kommer och går. Så länge kommer tillbaka så är det ok, men jag saknar verkligen att rensa hjärnan från annat jobbigt medan jag fokuserar på maskorna. Vanligtvis kan jag rensa hjärnan genom löprundor också, men där sätter hälsporren käppar i hjulet för närvarande.  Det är väl så livet är. Ibland går det upp och ibland går det ner.

Men tro för all del inte att det är synd om mig på något vis. Jag har inte stickat många maskor i sommar, men jag har gjort andra trevliga saker. Vädret har varit underbart och vi har varit ute på sjön med våra lilla båt, kört bilturer och umgåtts med nära och kära. Och vi har faktiskt firat jul. Japp, du läste rätt. Vi kunde av olika anledningar inte ses och fira jul i december så vi bestämde att vi skulle göra det under sommaren istället. Grannarna undrade säkert över julmusiken och tjoandet vid paketleken, men det bjöd vi på. Julmaten ersattes av grillat och glögg med pepparkakor blev i sommartappning bubbel med snittar.  Roligt hade vi, kan jag lova, och det lutar åt att det blir en ny tradition.

Jag har gjort några tappra försök att kicka igång stickorna. En eftermiddag i juli träffade jag några av mina stickiga vänner för äntligen få umgås och det var supertrevligt. Som jag har saknat det! Jag packade väskan full med garn och annat livsnödvändigt och hoppades att inspirationen mirakulöst skulle infinna sig. Men nej. Nix. Nada. Jag tror det knyter sig kring att det nästan uteslutande pratats om sommarstickningar, kortärmade stickade tröjor och linnen, och jag förstår inte grejen med det. Om jag stickar så är det oftast i ull, och inte sjutton vill jag ha en kortärmad ulltröja. Då blir ju armarna kalla. Och skulle det vara varmt nog för kortärmat så vill inte resten av överkroppen ha ull på sig. Jag HAR faktiskt stickat en kortärmad tröja fast jag har aldrig använt den. Det skäms jag lite för. Men som kompensation får den ha ett helt eget inlägg. Det är den verkligen värd.

För att bryta sticksugsförbannelsen och skapa min egen variant på sommarstickning plockade jag fram ett riktigt somrigt garn. Ett vackert gult och ett fräscht vitt nystan. Lettlopi. Jepp. Jag stickade i Lettlopi. Vantar. Det somrigaste av allt somrigt man kan sticka. Men du vet hur det är. Efter sommaren kommer vintern och då kommer jag att vara glad över mina nya, fina, gula vantar. De blev aningen små, men det hoppas jag att lite blockning ordnar. De var färdiga snabbare än snabbt och sticksuget var fortfarande på semester.

En ensam Leovante, också i Lettlopi, hittades i stickkorgen och jag la upp en kompis till den. Den blev också klar innan jag hann blinka, så nu är de två. Jag tog faktiskt en bild för att visa på skillnaden du får när du sköljer upp och sträcker till (blockar) en flerfärgsstickad vante, men tycker inte riktigt det framgår så bra på fotot. Du får tro mig på mitt ord. Det gör skillnad. Den högra är det som är blockad. Tror jag. Kanske. Jo, men så måste det vara.

leo

Lite fakta på detta, vi börjar med de gula;

Garn: Lettlopi i gult och naturvitt
Stickor: Strumpstickor 3,5 mm
Mönster: Vanten Sanda av Maja Åkerström

Och så tar vi de Leomönstrade;

Garn: Lettlopi i svart och rödbrunt, typ ekorrfärgat.
Stickor: Strumpstickor 3,5 mm
Mönster: Leo,  av Mors lilla ylle.

Detta är kanske också något för dig

Inga kommentarer

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.