All Posts By

Mors lilla ylle

Stickat

När man fått får på hjärnan

6 januari, 2016

Baa-Ble-Hat

Den här mössan har jag haft på hjärnan sen i våras nångång. Det är det officiella mönstret för Shetland Wool Week 2015 och finns att hämta gratis på Ravelry. Jag hade inte tillgång till originalgarnet så jag har letat efter ett lämpligt ersättningsgarn. Det blev till sistSandnes Peer Gynt. Tjockleken är nog rätt ok, tror jag. Mössan passar iallafall. Men, det skulle nog inte skada med ett aningens tjockare garn. Ska absolut prova en gång till när jag hittar ett lämpligt garn. Det hade varit kul att prova originalgarnet men vi får se. Jag vet inte alls hur det känns. Om det är stickigt eller så.
Hursomhelst. Jag är så nöjd med min nya mössa.  Den har varit klar i några veckor, men först nu har kylan kommit så jag har användning för den. Minus 10 igår, och idag när vi tog en kort promenad var det -6 grader. Den har verkligen gjort sitt jobb. Varm och mysig är den.

Utöver detta då? Tja. Det har varit jul och nyår. Många lediga dagar med möjlig sticktid och jo, visst har jag stickat en del. Men jag blev sjuk precis innan nyår och har varit mer eller mindre däckad sen dess. Jag har stickat lite korta stunder, men orken har inte funnits. (och DÅ är det illa..)

Nu är jag lite bättre. Hoppas jag. Återstår att se om jag får sova något inatt, eller om jag ska få sådär ont i magen igen. Snälla, håll tummarna för mig nu. Vad jag stickat på får jag återkomma till. Jag försökte fotografera det häromdagen, men varje gång jag lagt ut det lite snyggt blåste det till så jag fick jaga garn och projekt över altanen. Jag gav upp.

Lite fakta om mössan kan jag ialla fall bistå med;

Mönster: Baa-Ble Hat av Donna Smith
Stickor: 5 mm rundsticka. Mönstret säger 4mm och 4,5 mm, men jag stickar rätt tajt så jag får alltid gå upp lite i storlek
Garn: Sandnes Peer Gynt.

 

Stickat

Julstämning

25 december, 2015

julkulor

Det har varit ont om julstämning hos mig i år. Den brukar infinna sig kring första advent, men inte i år. Helt borta. Adventsljusstakarna kom fram i någorlunda rätt tid, men sen var det stopp. Jag antar att jag haft lite annat att tänka på, så själva julandet fick stå tillbaka. Missförstå mig inte. Jag är inte en som kräver en ”tomtenärfartillallabarnenjul” Det är inte alls så. Men jag brukar älska att plocka fram alla tomtar och änglar. Och ljus. För att inte tala om att köpa gran och klä den. Eller dem. För vi har även en liten plastgran som vi har i tv-rummet i källaren. I år blev det inget sånt. Den 22 december bestämde vi oss för att inte köpa någon riktig gran i år. Vi kör med den lilla plastgranen uppe i år. Det finna absolut ingen anledning att jäkta ihjäl sig eller tvinga sig till saker när energin inte finns.

När vi hämtade ner julgransprydnaderna från vinden hände det. Det var där julstämningen fanns. Jag klädde den lilla granen med så många kulor, tomtar, glitter, ljus och annat som jag bara kunde få plats med. Det är verkligen inte många tomma grenar. Ändå ligger säkert 80 % av julgransprydnaderna kvar i lådan. Men det GÖR inget!

Så, vad har då detta med stickning att göra. Jo. Jag fick för mig att för första gången sticka julkulor. Perfekt för garnrester. Och perfekt för glittergarnet jag köpte till syrrans tomteluvor (som inte blev nåt av) Jag är rätt nöjd. Visst blev de fina! Mönstret fick jag från en Facebook-grupp jag är med i, som stickdesignern LillCat har. Hon finns också på Ravelry, men just de här kulorna har varit adventsstickning i Facebookgruppen och finns nog inte på Ravelry.

Nu när jag fått roa mig lite med tvåfärgsstickning ska jag ta tag i ärmarna igen. Jag vet. Jag tjatar. Mycket snack och lite verkstad. Ingen verkstad, till och med. Men jag lovar. Lite ska jag sticka på dem innan jag börja på något annat.

Lite fakta då:

Garn: Rauma Finull
Stickor: Strumpstickor 2,5
Mönster:  Från LillCat Designs Facebookgrupp.

 

Passar på att samtidigt önska er alla en riktigt skön fortsättning på julen och ett Gott nytt år!

Stickat

Veterinärstrumpor och teststickning med förhinder

22 december, 2015

Veterinarstrumpor

Nu är Veterinärstrumporna klara och överlämnade till den blivande veterinären. De passade fint, men nu är det julledigt så de lär inte användas förrän nästa termin. På bilden har jag vikt ner skaftet lite. Jag tycker det är så fint att flätan blir likadan både på rätan och avigan. Är riktigt nöjd med mig själv.

Mönstret är nedskrivet och häromveckan la jag ut det för teststickning, bara för att upptäcka att diagrammet blev helt oläsligt när jag gjorde om filen till pdf. Skit med! En hängiven stickerska har dock stickat igenom mönstret och vi har gjort lite ändringar. Nu återstår för mig att lösa problemet med diagrammet. Hur det nu ska gå till. Tror jag får ägna lite tid åt det i jul. De vänliga själar som erbjöd sig att teststicka åt mig kommer såklart att få mönstret när det är i läsbart skick igen.

I övrigt står jag mest och stampar, rent stickmässigt. Håller på med omstickningen av ärmarna till Williams kofta fortfarande. Jag stickar så mycket fel så jag blir helt trött på mig själv.I detta sammanhanget är jag INTE nöjd med mig själv. Inte alls. Men de ska bli klara. Snart. Det måste de, för jag vill sticka annat. Helst nu. Eller igår. Så, åter till stickorna då.

Fakta om strumporna;

Garn: Novitas 7 bröder, nästan 2 st 100gramsnystan
Stickor: 3,5 mm
Mönster: Eget, kommer på Ravelry snart

Stickat

Fårmössa, glittergarn och ullfluff

16 december, 2015

nytt-garn

Ooooh, vad det är farligt att få en stund över i Lund. Den underbara butiken Sländan är som en magnet. Egentligen skulle jag bara ha lite silverglittrigt garn till små tomteluvor, men när jag ändå var där fick jag ta en extra runda bara för att klappa garn och hitta inspiration (som om jag skulle behöva mer)

Och inspiration hittade jag! De fyra nystanen i bakgrunden ska bli en mössa till mig, Baa-Ble hat, Jag har suktat efter att göra den sen jag fick tag på mönstret, och nu ska det alltså bli av. Nu oroar jag mig bara för att garnet inte ska räcka, men det gör det nog.

Det vita fluffet till vänster ska användas till ett par vantar. Jag vet inte benämningen på svenska, men på engelska kallas det för Thrummed mittens. Man stickar ett par vantar och så stickar man in bitar av ullfluffet med jämna mellanrum så att vanten blir fodrad. När man sen använder den ska innerfluffet tova ihop sig, antar jag. De lär vara väldigt varma och det behöver jag.

Min vana trogen kunde jag inte låta bli att börja på mina nya projekt. Tomteluvorna är påbörjade, min mössa är påbörjad. Men, vantarna är inte på gång än. Lite självdisciplin har jag väl.

Men! Min mesta energi lägger jag på koftärmarna till Williams kofta. Jodå, de är fortfarande en följetong. De var klara innan helgen. Det var de. Men när jag skulle börja montera koftan ser jag att ärmarna är för små. Jag har använt för tunna stickor! Jag svor och muttrade lite för mig själv (lite är en underdrift) Möjligen surade jag lite också. Och blängde. Men nu har jag repat upp en ärm och stickar om, med rätt stickor. Det positiva i detta är att denna stickstorleken har jag dubbelt av när det gäller strumpstickor. Jag kan alltså sticka båda ärmarna parallellt utan att behöva befatta mig med magic loop. Sweet!

 

Stickat

För det är jag värd!

10 december, 2015

nya-bocker

Kolla vad jag fick hem häromdagen!

Två nya böcker, fulla med inspiration. Det är ju så, varje år säljs det jultidningar av allrakäraste systers barn bland andra och då vill man ju stödköpa lite. Eller hur! Förra året (tror jag det var) köpte jag boken Varmt & stickat. Älskar den. I år fanns det två stickrelaterade böcker att välja på. TVÅ! Och vaddå välja? Jag beställde båda. Såklart. För det är jag värd. Och nu har de kommit.

Jag bläddrar. Dregglar lite. Planerar. Hämtar inspiration. Faktiskt så till den grad att jag glömmer sticka. Det är INTE bra. Alls. Eller jo, det är det. Att hämta inspiration är alltid bra. Man behöver nog ta pauser från stickandet ibland. Mikropauser. På nån timme eller så.

Kan iallafall meddela att jag har stickat klart ärmarna till Williams kofta nu. Äntligen. Och nu efteråt är jag glad att jag stickade dem på magic loop. Annars hade jag säkert haft en ärm kvar att sticka. Nu återstår att montera koftan, sticka hals och knappslå. Och. Fästa. Trådarna. De enmiljonsjuhundrafemtitretusen trådarna.  Fast först ska jag sova.

Over and out!

Stickat

Ärmar och magic loop

6 december, 2015

armar

Det är bara att inse. Jag trivs inte med att sticka med magic loop. Men i detta fallet, med ökningar vart sjunde varv, känns det som en nödvändighet. Jag får inget flyt i stickningen. Inget alls. Jag gillar mina strumpstickor mycket bättre. Så är det bara. Vi gillar olika.

Detta är ärmarna till Williams kofta. Det är inte mycket kvar på dem, så om jag är riktigt ihärdig kan det bli koftmontering i veckan. Sen återstår bara att fästa de där miljoner trådarna. Ja, kanske inte en miljon då. Men bra nära.

Är också väldigt stolt över att Veterinärstrumporna är ute på teststickning nu. En teststickare är igång. Fler kommer att få chansen, men först måste jag fixa diagrammet. När jag gjorde om filen till pdf försvann hela rutnätet i diagrammet, så det är omöjligt att se hur många varv man ska sticka. Det blev bara svarta lodräta ränder. Skit och mög. Tur jag har en duktig make som kan trolla ihop det hela i veckan. Jag har gjort ett nytt diagram i KnitBird, men de har inget tecken för en fläta över 8 maskor som som jag behöver. Därför får käre maken ge sig in och rita i filen på något sätt. Inte vet jag. Han fixar.

Fakta om koftan igen;

Garn: Drops Baby Merino
Stickor: 3,5 mm
Mönster: Koft- och tröjmönster från Drops (finns på svenska också, såklart)

 

Åh, just det. Jag ber om ursäkt för fotot. Att ta utomhusfoto denna blåsiga helg fanns inte på kartan. Hade jag lagt ut ärmarna på altanen utomhus hade de hamnat i nästa kvarter innan jag hunnit få upp kameran. Detta fotot är taget inne på altanen och dagsljuset är inte riktigt detsamma där.

Stickat

Vilda restsockar

29 november, 2015

vilda-restsockar

Det var ett tag sedan jag gjorde de här. Hittade ett par stumpar med djungelgarn som var kvar sedan vildsockarna i våras. Jag fick någon slags restgarnsdille och kompletterade med lite vitt Fabel, och japp, så här blev det. Vem som ska ha dem? Inte den blekaste aning. Foten är ca 14 cm, vad kan det bli i skostorlek? 22? 23? Vi får se var de hamnar.

För närvarande håller jag på med ärmarna till Williams kofta. Ärmar är tråkiga. Och två. Men de lär inte göra sig själva, så det är bara att sticka på. Jag menar det är ju inte en vuxenstorlek jag gör precis. Borde gå hyfsat fort ju.

Nu ska jag plocka in lyktorna och krukorna från verandan innan stormen är över oss.

Over and out!

Stickat

Strumpor till blivande veterinär

22 november, 2015

Veterinarstrumpor

Nu har jag kommit en bit på tösabitens strumpor. Ni vet de där jättelånga med flätor på sidan av benet och slät fot som hon önskade sig att ha i stövlarna på sin utbildning. Hon pluggar till veterinär och tillbringar nog en del tid i de där stövlarna, kan jag tro. Klart tösabiten ska slippa frysa då.

Strumpskaftet på bilden ovan är dock upprepat och omstickat. Två gånger. Det blev lite smalt först så jag fick lägga till några maskor. Sen blev skaftet ok, men foten på tok för stor. NU har jag nog knäckt det och jag är SÅ nöjd. Faktiskt så nöjd att jag skriver ner hur jag gör för att kunna sticka fler. Kanske till och med lägger ut det på Ravelry, men det är en del jobb kvar innan jag är där.

Jobb ja. Kan ju konstatera att jobbet tar lite mycket tid från stickandet för närvarande. Inte bara tid, förresten. Det tar det mesta av min ork, faktiskt. Det har hänt att jag inte stickat en enda maska när jag kommit hem på kvällen. Ni fattar hur trött man måste vara för att inte ens orka sticka. Det är illa. Men nu är jag lite mer i fas igen. Kommer att ha betydligt mindre möten och mer vanligt jobb nästa vecka och det är nog bra.

Nä, mindre snack och mer verkstad. Tillbaks till stickorna!

Lite fakta om strumporna;

Garn: Novitas 7 Bröder
Stickor: Strumpstickor 3,5 mm
Mönster: Eget hittepå. Kommer förhoppningsvis på Ravelry så småningom.

Stickat

Julstrumpor till småfolk

12 november, 2015

Julstrumpor

Det är snart dags igen! För julstrumpor.

Det började för ganska många år sedan med att min kära syster önskade julstrumpor till sina barn så att Nisse Frys hade någonstans att lägga små presenter under december. Alltså lite löpande under månaden, inte på själva julafton. För er som inte känner Nisse Frys kan jag berätta att det är en av tomtens nissar som är den som leverar just små presenter till förväntansfulla och snälla barn i väntan på julafton.  Självklart gjorde jag varsin strumpa till barnen. Det spred sig sedan till deras kusiner, och vidare till kusinernas kusin. Och nu i höst fick jag veta att kusinernas kusin fått två små bröder. Två! På en gång! Jahopp. Bara att sticka två strumpor till då. Är nu uppe i totalt 8 st. Om jag inte räknar helt fel.

Detta är alltså Calles och  Viggos strumpor. Ser du det nu, Nisse Frys? Även dessa små liv ska det levereras små presenter till i år!

Det är för övrigt fler strumpor på gång här. Inte julstrumpor, utan mer vanliga. Eller nä, ganska ovanliga faktiskt. Återkommer om det.

 

Lite fakta om julstrumporna;

Mönster: Egen påhitt, mönster finns inte.
Garn: Svarta Fårets Freja
Stickor: 3,5 mm strumpstickor

 

Kör så det ryker! Det gör jag.

Virkat

Jag sitter och ugglar

27 oktober, 2015

Ugglor

De här två raringarna blev klara i söndags kväll. Jag hoppas att de någorlunda motsvarar beställarens färgönskemål. Mottagaren är sen ett litet alldeles nytt barnbarn till en kollega.

De var en perfekt sysselsättning under bilturen till och från Tingsryd i lördags. Ja, det räckte ju inte med de timmarna, förstås. Det tar faktiskt längre tid än man tror att göra de här små liven. Ett par vingar och ett par ögon ska göras till var och en av dem och sen ska man helst inte slarva bort dem medan man virkar kroppen. Det kan vara en nog så stor utmaning. Been there. Done that. Inte denna gången dock.

Jag är inte helt van vid att det är mörkt när jag kommer hem om kvällarna än. Inte nermörkt kanske, men tillräckligt mörkt för att det inte ska gå så bra att fotografera utomhus. Det är dags att ställa in sig på helgfotograferingar ett bra tag framöver, tror jag. Men denna gången fick det bli fotografering inomhus, så färgerna stämmer nog inte helt med verkligheten. Bara nästan.

Nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och vänta på att maken serverar middag. Alltid lika spännande.

Just ja.. lite fakta;

Mönster från Fru Persson på Pälsärmen
Garn: Drops Safran och lite Tilda från Svarta Fåret
Virknål: nr 3